Nationellt Kunskapsstöd för Case Managers och RACT metoden
Välkomna till det nationella nätverket för yrkesverksamma som är intresserade av/arbetar med metoden Resursgrupps ACT och andra Case Management metoder.
Som medlem får du tillgång till den digitala manualen för RACT metoden, filmat handledningsmaterial kopplat till manualen, möjlighet att delta på webbinarium med olika föreläsare och även de kontinuerliga nätverksträffarna som kommer ha olika teman.
Tillfälligt erbjudande!
Nu när nätverket har fått det nya handledningsmaterialet på plats och nya planer är i gång så finns det ett förmånligt erbjudande.
Om du betalar för medlemskapet innan sista oktober kommer medlemskapet inte bara gälla för år 2024 utan även för hela 2025. Befintliga medlemmar får samma erbjudande och får förlängt medlemskap hela 2025.
Nationellt kunskapsstöd för Case Managers har som målsättning att sprida kunskap om arbetssättet case management och metodiken RACT på bästa sätt så att så många som möjligt som är i behov av arbetssättet får tillgång till det
Vår målsättning
Uppdaterar maillistor
Styrelsen gör just nu en städning av kontaktuppgifter i maillistorna. Det är flera mailadresser som är felaktig/inte fungerar20 september, 2024Nätverksträff 27 augusti kl. 9.30
https://events.teams.microsoft.com/event/68484177-5966-4d55-bd1a-3c9bffb47e56@ef0aca17-da7a-40ab-9a10-5ad3243d029722 augusti, 2024Videoklipp för arbetsmaterial
För medlemmar finns videoklipp tillsammans med manualen att tillgå under arbetsmaterial på medlemssidan.15 juni, 2024Filmrelease 31/5-24 09:30
Välkommen till gratis webinarium för våra nyinspelade filmer som komplement till RACT-manualen. Anmälan: info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.27 maj, 2024Digital föreläsning om Delat beslutsfattande i SIP med Katarina Grim När: Torsdag 16/5 kl 16:30-18:00
Föreläsningen: Katarina Grim, lektor i Socialt arbete på Karlstads universitet, kommer berätta om resultatet från ett forskningsprojekt som03 maj, 2024Inbjudan Årsmöte 2024
Har finns kallelsen för årsmötet 2024.15 februari, 2024
Om oss
Medlemsskap
Quis amet, molestie vel sed dignissim mauris viverra. Blandit et tincidunt integer auctor. Gravida commodo dignissim aliquam, sit nibh quis. Id sem viverra porttitor tincidunt vel id. In malesuada nibh sed leo. Justo consequat proin tincidunt diam facilisis non. A imperdiet tempor, gravida porttitor sapien mattis ultrices egestas. Blandit sit at pulvinar consequat.
Metoden
Quis amet, molestie vel sed dignissim mauris viverra. Blandit et tincidunt integer auctor. Gravida commodo dignissim aliquam, sit nibh quis. Id sem viverra porttitor tincidunt vel id. In malesuada nibh sed leo. Justo consequat proin tincidunt diam facilisis non. A imperdiet tempor, gravida porttitor sapien mattis ultrices egestas. Blandit sit at pulvinar consequat.
Styrelsen
Quis amet, molestie vel sed dignissim mauris viverra. Blandit et tincidunt integer auctor. Gravida commodo dignissim aliquam, sit nibh quis. Id sem viverra porttitor tincidunt vel id. In malesuada nibh sed leo. Justo consequat proin tincidunt diam facilisis non. A imperdiet tempor, gravida porttitor sapien mattis ultrices egestas. Blandit sit at pulvinar consequat.
Mer om oss
Välkommen att bli medlem i Nationellt kunskapsstöd för Case Management
Medlemskapet kostar 200kr och gäller i ett år. Som medlem får du tillgång till arbetsboken, material, webbinarium, nätverksträffar, utbildningsmaterial och annan intressant information.
För att bli medlem betalar du 200 kr till BG: 5274-1931 och skickar ett mail med ditt namn och kontaktuppgifter till info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.se.
Vill ni som organisation bli medlem och ge era kolleger tillgång till arbetsboken, material, webbinarium, nätverksträffar, utbildningsmaterial och annan intressant information vänligen kontakta oss för kostnad och mer information via info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.se
Case Manager modeller; begrepp och förklaringar
Resursgrupps-ACT består av ett multidisciplinärt team, med personer från både kommun och region där klienten och resursgruppen hela tiden är delaktig i planering och beslut. Arbetsmetoden R-ACT ger ett sammanhållet stöd till personer med missbruk och psykisk funktionsnedsättning Utmärkande för R-ACT är resursgruppen, som utgör navet i arbetet. I R-ACT är det patientens individuella behov, mål och prioriteringar som styr arbetet mot återhämtning.
Resursgruppsmötet är ett regelbundet återkommande möte med resursguppen (oftast var 3:e månad) där klienten, CM och de personer klienten bjudit in deltar till för att dennes mål kan uppnås. Mötets utgångspunkt är klientens individuella plan. På resursgruppsmötet samordnas alla insatser som planeras och som ska utföras mellan mötena. Uppgifterna delas ut till respektive funktion i resursgruppen. De viktigaste personerna är med varje möte och andra kan tillkomma vid speciella tillfällen.
Även en mindre s.k. supportgrupp - bestående av CM, klienten och av klienten utvalda
personer - är en väsentlig del i R-ACT metoden där man mellan resursgruppmötena jobbar tillsammans med klientens mål och delmål.
R-ACT är en manualbaserad metod och som stärker och ökar klientens kunskap om sig
själv och sina egentliga behov. Metoden hjälper klienten att planera, genomföra och utvärdera sin behandling tillsammans med vården och kommunen och andra viktiga aktörer som klienten är i behov av.
Case Manager (CM). En av verksamheten utsedd person som har i uppdrag att ansvara för kontakten med klienten och har det övergripande samordningsansvaret för klientens aktuella pågående insatser. Kontakten är långsiktig, och innehåller stödjande och rehabiliterande insatser.
Bakgrund
2017 bildades det Nationella Rådet för Resursgrupps-ACT och liknande modeller (numer Nationella kunskapsstödet för case management/NKCM) vid ett möte i Karlstad.
Syftet med NKCM är att utgöra ett nationellt organ vars arbete ska inriktas på att driva och utveckla arbetet kring Resursgrupps-ACT och liknande integrerade samt samhällsbaserade modeller. Rådet ska främja kunskapskapsuppbyggnad, metodutveckling, stödja forskning samt aktivt arbeta med ett nationellt kommunikationsutbyte inom området.
NKCM ska verka och inspirera för spridning av information om RACT och stödja verksamheter som är intresserade att utveckla och införa RACT eller liknande modeller. Rådet ska alltid ta hänsyn till, samt arbeta för, ett brukarperspektiv. Rådet ska härutöver självständigt ta initiativ till kompletterande aktiviteter för att främja en positiv utveckling inom området. Rådet ska arbeta för att man ska kunna få motsvarande utbildning i Resursgrupps-ACT var man än befinner sig i riket. Lärandemålen ska vara de samma överallt. Det nationella kunskapsstödet för Case management ska stödja och aktivt arbeta för: - lnformationsutbyte och kvalitetsutveckling - Att formulera ramar och kvalitetskriterier för nationella utbildningar.
Styrelsen
Styrelsen för Nationellt kunskapsstöd för Case management består av en ordförande, en vice ordförande samt minst tre och högst nio ledamöter.
Styrelsen består 2022 av:
Ordförande - Cecilia Fjellsson
Metodhandledare i RACT, arbetar dagligen med metoden på Kungälvs psykiatriska klinik.
Viceordförande - Petra Rosengren
Verksamhetsutvecklare och tidigare Case Manager i Socialpsykiatrin, Örebro Kommun.
Kassör - Johan Landström Flink
Socionom, adjunkt Karlstad universitet, RACT metodhandledare.
Ledamot - Maria Sundholm
Vård- och stödsamordnare/CM och RACT metodhandledare i Forshaga socialpsykiatri
Ledamot - Petra Andersson
Samordnare Stöd och boende samt CM Hammarö kommun - driver under 2024 projekt tillsammans med Region Värmland för implementering av R-ACT i länet.
Ledamot - Jenny Ahto
Samordnare för intressepolitik, brukarinflytande på NSPH VG och Göteborg. Utbildad arbetsspecialist, jobbat både kommunalt och på NSPH med metoden IPS
E-post till NKCM
info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.se
Ordförande - Cecilia Fjellsson
Viceordförande - Petra Rosengren
Kassör - Johan Landström Flink
Ledamot - Maria Sundholm
Ledamot - Petra Andersson
Ledamot – Jenny Ahto
jenny@nsphvastragotaland.se
Case management modeller och historik.
Assertive Community Treatment (ACT) är en samhällsbaserad behandlings- och rehabiliteringsmodell för psykiatriska team som introducerades i USA i slutet av 197O-talet av Stein, Test och Marx, som ett bättre alternativ till den traditionella sjukhusmodellen. Målgruppen var patienter med svåra psykiska besvär och funktionsnedsättningar Modellen innebär att ett multidisciplinärt team med ca 10 heltidsanställda personer gemensamt ansvarar för 100 klienter. Arbetssättet fokuserar på uppsökande verksamhet och på att ge intensiva vård -och stödinsatser under lång tid. ACT vänder sig till människor med allvarlig psykisk sjukdom i samhället med omfattande funktionsnedsättning. I synnerhet handlar det om individer som är svåra att engagera i vård och som riskerar att ofta läggas in på psykiatrisk klinik, bli hemlösa, försumma sin egenvård eller hamna mellan stolarna i vårdapparaten. I teamet bör det förutom sedvanliga kompetenser i psykiatrisk öppenvård, även finnas specialister på missbruk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa team kallas nu ofta för ortodoxa ACT-team. De inspirerade till en utveckling av nya versioner runt om i världen, till exempel i Australien, Canada, Italien, Nya Zeeland, Storbritannien och USA. Internationellt är ACT -modellen erkänd som en evidensbaserad intervention. De första (?) ortodoxa svenska ACT-teamen startar på 2010-talet.
Case Management (CM) som begrep spreds under 1980-talet. CM som även kallats kontaktmannaskap, är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett sån självständigt liv som möjligt. Case management är egentligen ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller. I samtliga modeller har en vårdsamordnare, en sk CM, en koordinerande funktion med ansvar för utredning, planering och adekvata insatserna genomförs och följs upp med klienten. Däremot skiljer sig de olika modellerna vad gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning samt vårdsamordnarens roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna. I Sverige 2018 använder man även begreppet fast vårdkontakt.
Begreppet Intensiv Case Management för målgruppen växte fram under 1980-talet. I denna modell för case management är det viktig med kontinuitet i behandlingen och utvecklandet av terapuetiska allianser, det vill säga fasta personliga relationer mellan patient och professionella. Förhållningsättet skall prägla ACT-principerna: aktivt uppsökande, en integrering av vård och stödåtgärder, ha färre personer per behandlare och hög tillgänglighet. Man bör ingå i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk och psykosociala åtgärder (inklusive krisinterventioner) finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs av teamet i personens vardagsmiljöer. För personer med schizofrenliknande tillstånd som också har beroende problematik, behandlas både psykossjukdomen och missbruket samtidigt i insatsen.
Resursgrupper På 1980-talet skapade lan Falloon begreppet lntegrated Mental Health i Buckingham, England, delvis inspirerad av Robert Libermann i Kalifornien, USA. I slutet av 198O-talet utbildades flera svenskar i arbetssättet. Man utgick bl. a från en manual kallad BFT, Behavioural Family Therapy. lngredienserna i denna är kortfattat en kartläggningsfas med olika intervjuer, en undervisningsdel med främst psykopedagogik och tidiga varningstecken, samt en behandlingsdel med social skills training, kommunikationsträning och problemlösning. I BFT introducerades begreppet resursgrupp för familj och andra närstående runt individen. Den första svenska manualen översattes 7990 till Beteende inriktad familjeterapi av Per Borell.
Parallellt med BFT spreds även utbildningar och liknande kliniskt arbete med Ett Självständigt Liv (ESL) och Psykopedagogisk intervention (PPi) igång. Dessa hade också initierats av Falloon och Libermann. Berglund, Borell & Kärräng reviderade BFT i mitten på 9O-talet, till manualen: RFS, Resursgrupps- och familjestöd- som passade bättre i ett svenskt sammanhang. I en resursgrupp ingår alltid brukaren, som också helst ska leda sin egen resursgrupp, eftersom det är brukarens personliga mål som styr vad man arbetar med i resursgruppen.
I början av l99O-talet bildas även Stiftelsen Schizofrenibistånd i Sverige som drev vårdprogrammet Integrerad psykiatri (IP) med fokus på psykosvård och även initierade forskningsprojektet Optimal treatment projekt (OTP) kring evidensbaserade interventioner kring schizofreni. Drivande i stiftelsen var Ulf Malm. I IP blir resursgruppen den centrala punkten. Här är multi professionella öppenvårdsteam ansvariga utförare för vård och stöd. Patienter får egna arbetslag, kallade resursgrupper, bestående av patienten själv, en eller två case manager , psykiatriker, socionomer, arbetsterapeuter och andra resurspersoner-som i regel ingår i familj/närstående. Patienten avgöra vilka som ska ingår i resursgrupp. Ytterligare personer ansluts vid behov.
2003 publiceras första forskningsrapporten av resursgruppsarbete i Göteborg samt Svenljunga/Tranemo visar att resursgruppsarbete ledde till bättre social funktion och större patientnöjdhet än program för bästa praxis. Runt om i landet utbildas psykiatriska team och socialpsykiatriska verksamheter i de ingående metoderna. De patientgrupper man vände sig till först var personer med schizofreni, men numer talar man istället om SMI, alltså schizofreni, ADHD, bipolär sjukdom, samjuklighet och liknande svåra psykiska sjukdomar.
Från 2008 introduceras benämningen Vård-och stödsamordnare (VSS) som den svenska benämningen för intensiv CM (som inkluderar R-ACT). Man förtydligar även att den kommunala socialpsykiatrin i Sverige har mest kontakt med många individer med SMI. 2012 tydliggörs begreppet Resursgrupps-ACT (R-ACT) då kvalitativ forskning och en meta-analys identifierade resursgruppen, ACT-principerna och CM som kärnkomponenterna i IP.
Socialstyrelsen lyfter 2011 och 2018 i nationella riktlinjer för schizofrenliknande tillstånd (SMI) fram att Intensiv CM och ACT-team bör ha högsta prioritet för målgruppen. I de reviderande riktlinjerna 2018 beskriver Socialstyrelsen, R-ACT och VSS/CM som anpassats för svenska förhållanden.
I Nederländerna har Flexible- ACT ( F-ACT) växt fram. Den holländska varianten innebär ett ACT-team som har fortsatt kontakt med individer med SMI även när de inte är i behov av intensiva insatser. PÅ så sätt påminner man om sedvanligt psykosteam som finns i Sverige. Man använder en ”digital tavla” för att tydliggöra hela teamets ansvar för de individer som är i kris och behöver täta insatser. Det speciella med FACT är att man utifrån brittisk modell har en Peer-support (person med brukarerfarenhet) anställd i teamet. Man har från 2O17 börjat introducera resursgruppsarbete i FACT.
2O17 bildas det Nationella Rådet för Resursgrupps-ACT och liknande modeller vid ett möte i Karlstad och har sedan dess bytt namn till NKCM- Nationellt kunskapsstöd för Case management då fokus är att bygga ett närverk med samlad kompetens och ge förutsättningar för utbyte av erfarenheter.